ceciliagothenorlin

Jag har ägnat förmiddagen åt att lyssna på delar av partiledardebatten. Det slog mig att partiledarna har exakt samma dynamik och syskonroller som vilken familjekonstellation som helst. Lyssna på det här:

Mamma Maud Olofsson har just åkt till Gran Canaria för att dricka vin med "tjejerna"  (hennes hundraåriga väninnor som går igenom samma permanenta ålderskris). Anledningen är att pappa Håkan Juholt har träffat en annan, och det är inte vem som helst. Nej, det är den humoristiske sköningen Göran Hägglund som har fått Juholts hjärta att bulta hårt i bröstet, och fått kärlekspinnen att pirra, och som slutligen fick honom att lämna Maud Olofsson. Ungarna är lika sura som vanligt, kanske lite mer upprörda. Särskilt den yngste av dem agerar ut ilskan. Han hade inte så mycket fantasi, så han skyller det på invandringen. "Djävla invandrare" suckar lille Jimmy när mamma Maud Olofsson ringer hem och kvittrar att hon "blir SÅÅ uppvaktad här borta."

Vid middagsbordet uppstår en diskussion. Pappa Juholt, som vet bäst, och inte gillar att upprepa sig, berättar Ö V E R T Y D L I G T om hur det var på hans tid i skolan - på den tiden man inte kunde sälja skolor på Blocket. Stridspitten, äldstebrorsan Jan Björklund, reagerar direkt och häver ur sig samma gamla klagovisa:
- Vi ingår en militär allians med USA och skickar in arbetarklassen, som inte klarar av skolan, i tjänstgöringen. Då slipper vi ta ansvar för skiten.

Storasyster Annie Lööf tittar upp från senaste numret av Gröna traktorn, hennes favvotidning med en upplaga på 50 exemplar.
- Men skola schmola, vem bryr sig? Jag undrar när däckkedjor ska bli momsfria så att man har råd att dra ut och sladda lite med vrålåket utan att bli ruinerad.

Alla suckar och undrar hur hon fick den där hårfärgen anyways.

Sladdisarna ägnar inte de andra någon uppmärksamhet. De sitter och twittrar i någon sorts tvillingsymbios. Åsa Romson nickar åt tvillingen Gustav Fridolin. Han säger näsvist någonting med massa skorrande "rrr" och tjatar om Hässleholm och Åsa nickar ivrigt.

Mammas nya kille Jonas Sjöstedt, kommer förbi. Alla tittar upp, ingen hälsar.
- Jag ska hämta Mauds glöggset, säger han.
Nu reser sig Gustav, som har synat Jonas ödmjuka fasad. Han vet att det bara är en chimär, och att Jonas tänker använda sig av den för att rumstera om ordentligt.
- Det är mitt! tjuter Gustav och springer in på sitt rum.
Åsa ställer sig upp och blänger på Jonas,
- Det är faktiskt Gustavs, säger hon. Sedan följer hon demonstrativt efter, in på rummet.

Hägglund hejar glatt på Jonas, de är ju båda outsiders.

- Goddagens gräsänklingen! hojtar Hägglund klämkäckt.
- Ja, nu är det ju inte dag,  utan kväll, så jag säger god kväll, rättar Sjöstedt mycket sakligt.

Nu reagerar äldstebrorsan Fredrik Reinfeldt.
- Ni har båda fel. Kväll är i etymologisk mening liktydig med ordet afton. Och afton, mina vänner, kan inte användas oförsiktigt. Det finns flera faktorer som spelar in i detta resonemang. Det går inte att särskilja den ena faktorn från den andre, och ensidigt peka ut en syndabock. Nej, detta måste vi varsamt diskutera, säger han.

Eftersom alla vet att storebror Fredrik Reinfeldt är gjord av teflon så orkar de inte bemöta detta. Och förresten fattade de inte vad han sade - och ännu en diskussion har förlöpt - utan att någon har ändrat uppfattning om någonting, vid middagsbordet hos familjen Riksdagen.